Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vad gör vi egentligen åt klimatförändringarna? Och om vi inte gör något - varför då?

Nyhet: 2010-10-22

En av utgångspunkterna för projektet “Knowledge, Learning, and Societal Change in Transitioning to a Sustainable Future” är att vi faktiskt har mycket av den kunskap och teknik som behövs för att komma tillrätta med klimatförändringarna. Frågan är bara hur vi tar nästa steg.

- För att nå ett hållbart samhälle är mänskligheten nu beroende av sin förmåga att lära och lära om, säger professor Ilan Chabay, Center for Public Learning and Understanding of Science.

Kunskap, lärande och samhällsförändring i övergången mot ett hållbart samhälleProfessor Ilan Chabay

Professor Ilan Chabay, vars forskargrupp ingår i institutionen för tillämpad IT, har tillsammans med sex andra internationella forskare skrivit en forskningsplan för ett projekt som ska löpa över tio år och som ska ingå i The International Human Dimensions Programme on Global Environmental Change (IHDP). Projektet har fått namnet ”Knowledge, Learning, and Societal Change in Transitioning to a Sustainable Future” (KLSC), där uppdraget är att skapa en helt ny och praktiskt inriktad kunskapsbas om samspelet mellan kunskap, lärande och samhällsförändringar.

- Vi behöver helt enkelt större insikter i hur drivkrafterna bakom samhällsförändringar ser ut, säger Ilan Chabay. Allt fler tecken tyder på att jordens ekosystem sakta närmar sig en kollaps. Om vi tar Sverige som exempel lever vi som om vi hade två jordklot att förbruka. Att vi behöver en samhällsförändring står klart, men hur går vi tillväga?

Fokus på socialt och kollektivt lärande

Utvecklingen inom teknik- och miljöområdet har kommit så långt att vi har mycket stora möjligheter att styra vår miljöpåverkan i rätt riktning. Men att gå från kunskap till handling är en annan sak, ofta har vanor, sociala normer och attityder större inverkan på vårt beteende än ren kunskap. Därför intresserar sig projektet mycket för det sociala och kollektiva lärandet. KLSC efterlyser större kunskap om hur man skalar upp enskilda initiativ och når ”the tipping point” där ett hållbart beteende plötsligt får ett större genomslag. Anledningen är att vi inte har så gott om tid nu, vi har inte århundraden på oss.

Vilka faktorer har inverkan på våra vanor?

I projektet ska man bland annat ta reda på vilken sorts kunskap som är mest relevant för olika grupper och hur kunskapen kan göras begriplig för individen i vardagen. Det går inte att gå ut med samma budskap världen över och tro att det fungerar. Frågorna som ska besvaras är många. Vilka faktorer i kunskapsöverföringen är det som avgör om kunskapen också resulterar i nya vanor? På vilket sätt och genom vilka medier vill olika grupper ta del av kunskapen? Vem ser man helst som avsändare? Man kommer även att titta på forskningen bakom sociala medier och möjligheterna att nå nya grupper den vägen. Och hur ser processen ut när politiska beslutsfattare tar till sig ny kunskap och varifrån får de sin kunskap i dag?

Gränsöverskridande undersökning

KLSC-projektet räknar med att man kommer att behöva anlita stora grupper praktiker och forskare för sin studie, vilket inkluderar en hel rad forskningsområden som socialpsykologi, sociologi, managementstudier, naturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och lärande. Projektet kommer att bjuda in personer från olika yrkesområden att medverka, tillsammans med politiker och andra intressenter. Med samlad kompetens från yrkesutövare och en mängd forskare hoppas man att kunna kartlägga hur processen kunskap – lärande – agerande verkligen ser ut.

- Enda alternativet är att kraftsamla på bred front om vi ska kunna nå ut globalt med vad som behöver göras för klimatet, säger Ilan Chabay. Det är också viktigt att högskolor och universitet tar initiativet och samverkar för att driva utvecklingen mot hållbar utveckling framåt. Dels är det mycket viktigt för utvecklingen i sig, men även för enskilda universitet och högskolor. Man bör inte hamna i bakvattnet.

Kollektivt lärande har fungerat förr

I historien finns exempel på hur kunskap och kollektivt lärande lyckats åstadkomma nödvändiga förändringar. Mänskligheten har till exempel klarat att stoppa spridningen av epidemier som kolera, pest och smittkoppor genom att lära sig hur smitta uppkommer och ändra smittofarliga beteenden. Ibland har invanda beteenden också ändrats på mycket kort tid, till exempel när det gäller larmrapporter om farliga livsmedel.

Svårt att ändra beteende utan entydiga fakta

Det går alltså att ändra ett beteende – men ett problem kring forskningen om hållbar utveckling är att sambanden är oerhört komplexa. Det är svårt att få fram fakta när man bedömer riskerna för vad som händer om mänskligheten inte tar några hänsyn alls och osäkerheten kan påverka människors benägenhet att agera. Ekosystemens utveckling påverkas till exempel av den ekonomiska utvecklingen i olika delar av världen och både ekonomi och naturkrafter är svårförutsägbara. Även mycket små förändringar som skulle råka sammanfalla, kan få systemen att tippa över på mycket kortare tid än man tänkt sig. Det blir därför nästan omöjligt att lägga fram exakta scenarier för vad som kommer att påverka vad och hur långt tid förloppet kan ta. Kanske tre år, kanske 15 eller 20. Den av naturliga skäl osäkra informationen har forskarna att brottas med när de ska få människor att göra större eller mindre förändringar i sina invanda liv.


 
Fakta om professor Ilan Chabay:

Professor Ilan Chabay är ursprungligen amerikan och har lång erfarenhet från området vetenskapskommunikation. Han har bland annat varit forskare vid U. S. National Institute on Standards and Technology och arbetat med pedagogik i flera samarbetsprojekt i Kina. Ilan Chabay utsågs år 2006 till Sveriges förste innehavare av Hasselbladsprofessuren i Public Learning and Understanding of Science, en professur som delas mellan Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet. Sedan 2009 tillhör Ilan Chabays forskargrupp Center for Public Learning and Understanding of Science (gcPLUS) institutionen för tillämpad IT.
 

Kontaktuppgifter:
Professor Ilan Chabay
Institutionen för tillämpad IT
Chalmers och Göteborgs universitet

 

AV:

Kontaktinformation

Catharina Jerkbrant, kommunikatör

IT-fakulteten, 412 96 Göteborg

Besöksadress:
Lindholmsplatsen 1

Telefon:
031-772 4898, 0766-18 27 48

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2013-03-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?