Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Specialintresse: språk och förvärvade hjärnskador

Elisabeth Ahlsén är professor i neurolingvistik och forskar om kopplingen mellan språk och hjärna vid institutionen för tillämpad IT. Elisabeth är också vice föreståndare för SSKKII, ett centrum för tvärvetenskaplig forskning i skärningsområdet mellan områdena Språk, Semantik, Kognition, Kommunikation, Information och Interaktion. Det tvärvetenskapliga synsättet är en förutsättning för Elisabeth Ahlséns arbete inom neurolingvistiken och har blivit en viktig del av hennes forskaridentitet.

 Det är svårt om det tekniska hjälpmedlet bara har ord som ”banan” till exempel, medan ord som ”jag” saknas.Elisabeth Ahlsén om vikten av att minska antalet luckor i den naturliga språkmiljön vid språkinlärning med hjälpmedel.

Neurolingvistik = språk + hjärna

- Mitt forskningsområde benämns neurolingvistik och handlar om språk och hjärna, säger Elisabeth Ahlsén. Jag jobbar mycket med personer med hjärnskador, där jag vill skapa större insikter i hur språk och kommunikation fungerar. Området handlar både om den medicinska delen - neuro - och om beteende.

- Själv sysslar jag mest med beteende, eftersom det är förhållandevis outforskat och behöver beskrivas bättre. Just på beteendeområdet finns en del luckor som uppstått när neuro och beteende har glidit isär lite olyckligt. Luckorna beror på att den tekniska utvecklingen har gått fortare än teoriutvecklingen och förståelsen för hjärnans funktioner. Definitionerna av språk och språkfunktioner har ofta blivit alltför smala och det har varit svårt att fånga komplexiteten i naturliga språksituationer. Med teknikens hjälp har man skapat möjligheter att urskilja aktiviteter i hjärnans olika områden till exempel, men det har ibland blivit misstolkningar av vad aktivitet i ett visst hjärnområde egentligen spelar för roll för språk och kommunikation. Resultatet har i olyckliga fall kunnat resultera i felaktiga diagnoser och behandlingar som inte har varit relevanta.

För Elisabeth Ahlsén är det tvärvetenskapliga synsättet en viktig del av identiteten. Hon har arbetat vid de flesta fakulteter under sina år vid akademin och fått lära sig att hela tiden tänka på tvären. Det är lite så det här området är, man måste kunna sätta ihop kunskaper från olika håll för att förstå området, menar Elisabeth.

Arbete med lässvårigheter startade intresset

- Jag var lågstadielärare från början, där jag kom att arbeta med barn med lässvårigheter och inlärningssvårigheter mer generellt, säger Elisabeth. Jag kände att jag ville veta mer om hur läsning och skrivning och språkförmåga i största allmänhet fungerar för att kunna hitta på bra inlärningsmetoder. Därför sökte jag till logopedutbildningen, där jag blev intresserad av att kombinera neurovetenskap med studier av språkstörningar. På den tiden kunde man utbilda sig till talpedagog, men jag beslutade mig för en utbildning till logoped, för få med mer av den medicinska synen på problematiken.

Kombination av neurovetenskap och studier av språkstörningar

Redan när Elisabeth gjorde sitt examensarbete insåg hon att hon ville fortsätta med forskarutbildning. Hon arbetade först kliniskt några år, kompletterade med ytterligare kurser och började sedan parallellt med forskarutbildning och arbete som logoped – och mer och mer även med undervisning för lärare och logopeder. Vid den här tiden flyttade Elisabeth från Lund till Göteborg och också till Göteborgs universitet. Hon hade visserligen utbildat sig till lärare i Göteborg, men i övrigt studerat i Lund, där hon läste pedagogik och engelska till en fil kand. innan hon började med logopedutbildningen.

Bättre diagnos och behandlingsmetoder för vuxna med förvärvade hjärnskador

- Jag behöll sedan intresset för lässvårigheter och dyslexi, men började även intressera mig för vuxna med förvärvade hjärnskador och att hitta bättre diagnosmetoder för dessa, säger Elisabeth. Det finns många fascinerande och mystiska symptom som man gärna vill förstå bättre - och med bättre diagnos får man bättre behandlingsmetoder.

- När jag började arbeta med det här fanns det nästan ingen som tittade på hur språket fungerar rent praktiskt, hur man pratar under en kaffepaus, när man ringer till en myndighet, när man handlar i en affär till exempel, utan det var fortfarande fokus på att kunna bilda meningar och benämna bilder i testsituationer.

Är gester mer intiutiva än talat språk..?

- Nu håller jag på att avsluta ett stort projekt om gester och tal, säger Elisabeth Ahlsén. Jag har gjort mängder av studier av just gester. Om människor får afasi till exempel, kan de då uttrycka sig på annat sätt än med det talade språket – är det främst språket eller den mer generella förmågan att uttrycka sig som försvinner vid afasi? Kan de istället använda gester, en pekplatta eller något annat sätt att kommunicera på? Sitter gesten djupare, eftersom det är rimligt att anta att gesten kom före det talade språket i människans utveckling? Är en gest mer omedelbar? En del personer med afasi har svårigheter att producera rätt enskild gest, men kan däremot framföra en pantomim när de får kommunicera mer intiutivt.

Rätt tekniskt hjälpmedel kan vara avgörande när en person ska bygga sitt språk från grunden

- Sedan 2010 tillhör jag en teknisk fakultet och det passar på ett sätt bra, eftersom det alltid har funnits tekniska inslag i min forskning, säger Elisabeth. Jag har haft flera projekt på området tillsammans med mina doktorander och jag gör också många bedömningar av forskningsansökningar när det gäller kommunikationshjälpmedel. Det kan handla om hjälpmedel för dyslektiker, för personer med afasi, autismspektrumstörningar eller med cerebral pares. I det sistnämnda fallet handlar det istället om barn som inte kan prata på grund av rörelsehinder, medan tankeförmågan kan vara helt intakt.

Många upplever det som mindre stressande att få sitta med en maskin och öva och säga efter, jämfört med att ha en person bredvid sig som ska hjälpa till. Med en teknisk lösning kan man sitta så länge man orkar och känner att man behöver, för att få öva tillräckligt.

- Men det är otroligt viktigt med rätt tekniskt hjälpmedel när till exempel ett barn ska bygga sitt språk från grunden – eftersom de bara har tillgång till de ord som hjälpmedlet tillhandahåller! Det är svårt om man bara har ord som ”banan” till exempel, medan ord som ”jag” saknas. Barnen kanske också saknar ett språk för att bråka med andra barn med, om sådana ord helt saknas i det hjälpmedel de använder för att lära sig tala. Vi måste försöka ge barnen ett naturligt språk och minska antalet luckor i deras naturliga språkmiljö.

Mycket mer lätthanterlig teknik idag

Elisabeth berättar att hjälpmedlen tidigare bestod av dyra specialprogram som krävde en massa programmering och grejorna var också enorma och gick inte att släpa med sig. Idag kan man konstruera rätt app för rätt person, allt är bärbart och man får ha med sig sin mobil eller läsplatta precis som alla andra.

- Rätt teknik för rätt behov kan vara en oerhörd hjälp, säger Elisabeth. Personer som är närmast totalförlamade kan i många avseenden ändå leva ett nästan normalt liv med kommunikation via nätet till exempel.

 

November 2012

Text: Catharina Jerkbrant
Foto: Johan Wingborg

 



Kontaktinformation:

Professor Elisabeth Ahlsén
Institutionen för tillämpad IT
tel: 031-786 1923

 

Forskningsprofilen

Elisabeth Ahlsén
Elisabeth Ahlsén är professor i neurolingvistik och intresset för forskningsområdet uppstod under Elisabeths arbete med läs- och skrivsvårigheter bland lågstadiebarn.

Sidansvarig: Catharina Jerkbrant|Sidan uppdaterades: 2012-12-14
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?