Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

IT vänder upp och ner på invanda begrepp när det gäller innovation

Det traditionella sättet att se på innovation handlar om en kedja av forskning och utveckling, där en idé blir till en produkt och hamnar på en marknad. Med utvecklingen på Internet har processen blivit mindre rätlinjig och förutsägbar och fått större inslag av allmännytta

Jan Ljungberg, professor vid institutionen för tillämpad IT, intresserar sig för vad den digitala revolutionen innebär för vårt samhälle och i synnerhet hur företag och myndigheter ska navigera när förutsättningarna förändras. Det finns väldigt många aspekter att ta hänsyn till - som förändring av normer, maktförskjutning och juridisk problematik.

- Min forskning handlar om IT:s roll i innovationsprocessen, säger Jan Ljungberg. Hur IT-användningen på olika sätt vänder upp och ner på de gängse föreställningarna om hur innovation går till. IT öppnar nya möjligheter, skapar nya svårigheter och fungerar som en disruptiv kraft i den traditionella innovationsprocessen.

Skiftande rollfördelning och värdeförskjutning

Det traditionella sättet att se på innovation handlar om en kedja av forskning och utveckling, där en idé blir till en produkt och hamnar på en marknad. Processen är linjär och de som ingår har relativt tydliga roller. I den traditionella innovationsprocessen handlar det om att företagen ska kunna skapa något som har ett värde för någon och som kan säljas. Företaget ”fångar” värdet på produkten när den säljs.

Utvecklingen på Internet har bidragit till innovationsprocesser som är mer utspridda och med fler aktörer inblandade. Skapandet och ”fångandet” av värdet blir mer åtskiljt och svårare att kontrollera. Brukarna bidrar i högre utsträckning än tidigare och gränserna mellan konsument och producent luckras upp. Innehållet på Flickr och YouTube är till exempel helt användarproducerat, medan företagens vinst istället plockas hem på annonserna.

- Vi intresserar oss för hur företagen ska navigera i den här utvecklingen, säger Jan Ljungberg. Det är väldigt många aspekter som kommer in och de kan vara både positiva och negativa för samhällsutvecklingen.

Öppen källkod

En brukare kan också samtidigt vara innovatör – vilket blir särskilt tydligt i exemplet mjukvara och öppen källkod. Med öppen källkod menas ett datorprogram där källkoden görs tillgänglig för alla att läsa, använda, modifiera och vidaredistribuera till andra. Det gör att användaren kan anpassa datorprogrammet efter sina behov, samtidigt som man genom att dela med sig av den anpassning man gjort också bidrar till programvaruutvecklingen

.

För ett företag kan det vara väldigt intressant med öppen programvara. Genom att källkoden tillgänglig för alla, kan man få hjälp av "öppen-källkods-communities" med att rätta buggar och vidareutveckla funktionaliten. För vissa produkter leder öppenhet i programvaran till att fler engagerar sig för att utveckla applikationer, vilket i sin tur ökar värdet på produkten.

Många företag idag marknadsför sig generellt som förespråkare av öppen programvara, det visar på framåtanda och ger goodwill.

– En relaterad företeelse är det här med applikationsutvecklingen för mobiltelefoner, säger Jan Ljungberg. Ju bättre mobilapplikationer som finns tillgängliga i företagets ”app store”, desto mer ökar värdet på mobiltelefonen. Applikationerna kan utvecklas av vem som helst som har en idé och kan programmera. Utvecklarna av applikationen får ta del av vinsten för varje applikation som laddas ner. Det gör att det finns väldigt många personer som försöker sig på att utveckla applikationer, trots att det är få som får ett stort genomslag och börjar generera pengar. Men utbudet ger helt klart en vinst för företaget. 



Delade forskningsresultat ligger ofta i samhällets intresse

Även forskning och utveckling som inte rör programvara berörs förstås av det digitala samhällets framväxt. Här handlar det om att dela med sig av sina forskningsresultat mer generellt. I lägen där företag och lärosäten inte har råd att själva bedriva all forskning, kan man välja att kontraktera personer som ingår i forskarnätverk och där man delar med sig av sina kunskaper via nätet. Ett exempel gäller framtagningen av läkemedel mot folksjukdomar i tredje världen som malaria, där det bland många aktörer både finns ett gemensamt intresse och kunskap för att lösa problematiken, men där investeringar från enskilda läkemedelsföretag inte kan bli lönsamma.

Vad innebär övergången till IT-baserade processer för individen och för samhället?

- Det jag och mina kollegor försöker förstå är vad den disruptiva kraften som IT utgör i processerna innebär på sikt, säger Jan Ljungberg. Det handlar om stora samhällsförändringar, dels för den enskilde medborgaren, men också för våra normer, lagar och regleringar, förändringar när det gäller upphovsrätt och arbetsrätt.
 En hel del av den här utvecklingen äger rum vare sig företag och myndigheter vill eller inte. Vår forskning handlar mycket om att studera hur IT-infrastrukturen och den digitala innovationen påverkar affärsmodeller och tillväxt, kunskapsbildningen i samhället och hur det påverkar formerna för organisering och arbete. Kommer man t.ex. att sparka en massa folk för att istället lägga ut arbetet på en community, där jobbet görs på frivillig basis?



- Det juridiska perspektivet kommer hela tiden in i vårt arbete och det knyter även an till demokratifrågor, säger Jan Ljungberg. Bara för att allt är ”öppet” och tillgängligt innebär det inte med automatik demokrati. Ju mer informella processerna blir, desto svårare blir det att fånga maktaspekten. Vi tittar till exempel också på genusfrågor, eftersom de här strukturerna ännu så länge oftast är mansdominerade.

"Commons based peer production"

Begreppet ”Commons based peer production” är en mer generell term för produktionssättet inom öppen-källkodsvärlden. Det handlar om att ett stort antal individer var för sig letar efter sammanhang där de kan bidra med något och få utlopp sin kreativitet, t.ex. i projekt med öppen källkod. De som bidrar kan sitta hemma och jobba, men ofta sitter personerna som deltar ute på ett företag och arbetar med det här parallellt med sina ”riktiga” arbetsuppgifter, med eller utan företagets vetskap. En del företag uppmuntrar till och med den här typen av aktiviteter, de ser den som kompetenshöjande och ett sätt att få in bidrag till sina egna projekt. Utvecklingen mot commons based peer production är särskilt tydlig inom kultur/mediaproduktion, forskning och utveckling, samt mjukvara.

Arbetar gränsöverskridande på gemensam forskningsplattform

Jan Ljungbergs forskargrupp inom digital innovation arbetar gärna gränsöverskridande. Man har bland annat en gemensam forskningsplattform, OPIN, ihop med jurister och ekonomer från Handelshögskolan och Institutet för innovation och entreprenörskap. Gruppen inom OPIN producerar gemensamma forskningsartiklar och har ambitionen att sitta i samma arbetsrum på Lindholmen två dagar i veckan.



- Jag kom in på det här forskningsområdet lite slumpartat, berättar Jan Ljungberg. Det började med att jag runt 1999-2000 ledde en forskargrupp på Viktoriainstitutet i ett Vinnovafinansierat projekt inom Knowledge Management. Projektet hette ”Konkurrenskraftiga kunskapsorganisationer” och ett av delprojekten var framtidsinriktat och handlade om kunskapsdelning i nya nätverksformer. I det projektet identifierade vi ”open source” som ett framtidsområde och det var i synnerhet de sociala och organisatoriska aspekterna som intresserade oss.

- Idag leder vår forskargrupp tillsammans med grupper från Högskolan i Skövde och Uppsala universitet forskningsfronten på området nationellt sett och vi ligger väl till på den internationella arenan – det är roligt, säger Jan Ljungberg. I vårt senaste projekt, som finansieras av forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), skall vi tillsammans med forskarna i Skövde och Uppsala studera vilka krav den här utvecklingen ställer på organisationer och ledarskap.

 

November 2010

Text: Catharina Jerkbrant
Foto: Jan-Olof Yxell

 


Kontaktinformation:
Professor Jan Ljungberg
Institutionen för tillämpad IT
tel: 031-786 27 46

Månadens profil

Professor Jan Ljungberg och hans kollegor forskar på de stora samhällsförändringar som IT för med sig, i synnerhet när det gäller innovationsprocesserna.

Sidansvarig: Catharina Jerkbrant|Sidan uppdaterades: 2010-12-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?