Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ovanligt tätt samarbete med industrin vid visualisering av mjukvarukvalitet

Miroslaw Staron är docent i Software Engineering vid institutionen för data- och informationsteknik. Hans forskningsområde handlar om olika metoder för att kvantifiera, visualisera och bedöma kvaliteten vid mjukvaruutveckling.

Miroslaw Staron har sitt ursprung i Polen och kom som doktorand till Blekinge Tekniska Högskola i Ronneby 2001, där han disputerade 2005. Sedan 2006 har han arbetat som forskare vid Göteborgs universitet.

Bland Miroslaws forskningsintressen märks mätsystem och modeller för att göra prognoser inom industrin, empiriska studier i modellering och utveckling av storskaliga modeller, samt kravhantering i modellbaserad mjukvaruutveckling och att förutsäga fel inflöden i små och medelstora projekt.

Ingenjörskap i området mjukvaruutveckling

Som doktorand började Miroslaw intressera sig för olika metoder för att få in mer ingenjörskap i mjukvaruutveckling.

– Från början handlade forskningsområdet Software Engineering inte särskilt mycket om engineering – man kan säga att området snarare var en designdisciplin än en ingenjörsdisciplin. Men i stället för att bara ha en känsla för om kvaliteten är bra eller dålig, började jag arbeta med att sätta siffror på kvaliteten, där målet kan vara att uppnå 30 procent eller 100 procent av någonting till exempel.

Metoderna har väckt intresse hos flera företag som ett viktigt område med en konkret forskningsproblematik bakom.

Det visade sig att vissa delar är förhållandevis lätta att kvantifiera, men svårare att tolka – det kan till exempel handla om storleken på någonting. Andra områden är däremot lättare att tolka än att kvantifiera – här kan det röra sig om att bedöma kvaliteten. I det fortsatta arbetet med mätetal har det blivit tydligt för Miroslaw och hans kollegor att mycket handlar om hur man visualiserar sina resultat.

Att välja rätt teknik för visualisering

Under 2015 bedrev forskargruppen ett samarbete med Volvo Car Group och Ericsson AB, vilket ledde till artikeln ”Selecting the Right Visualization of Indicators and Measures – Dashboard Selection Model”. Här beskrivs en modell och vilka verktyg som är relevanta när man väljer metod för visualisering utifrån ett visst behov. Fungerar visualiseringen bäst med en webbsida, en digital skärm i ett kontorslandskap, i en flygplanshangar, eller är något så enkelt som en roll-up det mest optimala? Möjligheterna är många.

Modellen i sig kan verka enkel, men när man väl valt teknisk metod för det man vill visualisera, finns det många teorier bakom sådant som till
exempel färgval, vilket Miroslaw och hans kollegor har arbetat vidare med.

– Rött associeras ofta med problem, men även grönt har visat sig få folk att bli alerta – det är grönt nu, men väcker genast en omedveten tanke om att det kan bli rött. Om man vill visa upp information som är neutral och inte störande är det bättre med till exempel blått eller brunt.

Volvo satsar på film och internutbildning

Efter publiceringen av forskningsresultaten fortsatte diskussionerna på Volvo, vilket ledde till att man där tog fram en internutbildning för att konstruera en dashboard. Kursen omfattar två halvdagar och dessutom – enligt flipped classroom-modellen – tre olika filmer som deltagarna ska få se innan första kurstillfället.

Den ena av filmerna har Miroslaw spelat in tillsammans med utbildningsansvariga på Volvo. I filmen beskriver Miroslaw hur man går tillväga för att ta fram en dashboard, vad mätetal innebär och hur man kvantifierar information.

– När deltagarna i internutbildningen har fått se filmerna, kommer de in på ett seminarium där vi går igenom teorier om till exempel färgsättning och storlek på skärmen. Vi avslutar med en övning där deltagarna tillsammans med mig utvecklar en dashboard baserad på Volvos data – alltså feldata från deras produkter.

Efter seminariet får deltagarna några veckor på sig med en hemläxa som går ut på att de ska göra en konkret förbättring av sitt arbete på Volvo – förbättringen redovisas vid nästa utbildningstillfälle.

Hittills har kursen getts i två omgångar och tack vare filmerna har forskningsartikelns slutsatser spridits till ett stort antal medarbetare på Volvo redan efter två månader.

– Det som har varit innovativt är att vi har samarbetat ovanligt tätt med industrin, i det här fallet Volvo, och inte bara levererat våra forskningsresultat. Vi har valt att arbeta med film och utbildning enligt flipped classroom-modellen just för att forskningsresultaten ska få betydligt snabbare spridning och presenteras på ett sätt som är lätttillgängligt och tilltalande för ingenjörerna.

Forskningsresultaten och filmen introduceras för masterstudenterna

Till hösten 2016 planerar Miroslaw att integrera filmen i sin kurs Software Quality inom masterprogrammet i Software Engineering.

I kursen har studenterna en övning där de ska förutsäga antalet fel i en open-sourceprodukt. Studenterna har även tidigare arbetat med open-sourceverktyg, men till hösten 2016 – när Volvofilmen ska börja användas – startar även ett samarbete med Tableau, som sponsrar med licenser för sitt kommersiella verktyg, så att studenterna kan använda samma film och samma modul som kursdeltagarna på Volvo.

Inför framtiden förs diskussioner om att ha den här typen av samarbete mer permanent. Tanken är att företag ska kunna sponsra tid för en lärare att koordinera utbildningen, där grundutbilningsorganisationen sedan kan bidra med tid för att utveckla moduler, så att fler forskare kan komma in och få samma genomslag för sin forskning.

Filmen som togs fram i samarbete med Volvo Cars

 

Text: Anneli Andersson
Foto: Pontus Johansson

Miroslaw Staron

Miroslaw StaronMiroslaw Staron har i ett av sina forskningsprojekt tagit fram en metod för att visualisera kvaliteten i mjukvara som både industripartners och masterstudenter kan ta del av.

Sidansvarig: Catharina Jerkbrant|Sidan uppdaterades: 2016-08-31
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?