Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskar om interkulturell kommunikation

Nataliya Berbyuk Lindström arbetar som lektor på avdelningen för kommunikation och kognition vid institutionen för tillämpad IT. Forskningsområdet handlar om interkulturell kommunikation där fokus ligger på kommunikation inom vården.

 Området handlar i grund och botten mycket om identitetsfrågor!

– Jag har många intresseområden, men jag tycker att interkulturell kommunikation är speciellt givande och ett ganska nytt fält i Sverige, säger Nataliya.

Nataliya kommer ursprungligen från Ukraina och kom till Sverige som gäststudent tillsammans med sin familj 2001.

– Det var väl något av en kulturchock att komma till Sverige. I början brukade jag till exempel skriva “professor” istället för tilltalsnamn och det påtalades, säger Nataliya med ett skratt. Att man kunde vara såpass framåt som kvinna i kommunikationen med andra var också en skillnad som jag reagerade på i början.

– När det handlar om svenska språket är jag autodidakt och jag lärde mig mycket genom att titta på TV faktiskt. Jag tror inte alla tänker på hur snabbt man kan lära sig ett nytt språk genom sådant som textade TV-program, tidningar och att prata med vänner!

Nataliyas mamma hade jobbat som läkare i tjugo år i Ukraina och för att kunna fortsätta inom yrket i Sverige fick hon gå en utbildning för läkare från länder utanför EU, med språkkurser och praktik.

Vill öka medvetenheten om företeelser kring interkulturell kommunikation

– När jag sedan utbildade mig till forskare blev
jag intresserad av de behov som finns runtomkring mig och att öka medvetenheten om vissa företeelser som har med interkulturell kommunikation att göra. Min mamma som var läkare kämpade med att lära sig svenska när vi kom till Sverige och jag brukade ibland säga till henne att språket inte är allt. Visst, språket är viktigt, men jag anser att
även kulturen är en betydelsefull faktor i kommunikation mellan människor.

– Det här med att jag är från Ukraina och har fått anpassa mig till ett annat land är en del av min personliga historia och det klart att det har väckt frågor hos mig som jag har kunnat ta vidare i min forskning.

Nataliya disputerade 2009 på institutionen för lingvistik vid Göteborgs universitet med avhandlingen Intercultural communication in health care. Non-Swedish physicians in Sweden.

Programansvarig för Master in Communication

Efter sin doktorsexamen kom hon till avdelningen för kommunikation och kognition och blev ganska snabbt programansvarig för det internationella masterprogrammet Master in Communication, där hon bland annat är ansvarig för kurserna Interkulturell kommunikation och Tvärkulturell retorik.

– Det finns kurser inom interkulturell kommunikation på några fler ställen i landet, men det är fortfarande ett ganska ovanligt område. För mig är det ett både viktigt och roligt fält, eftersom jag anser att det här handlar om identitetsfrågor i grund och botten – varje människa är en individ och genom att kommunicera lär man sig något både om sig själv och andra!

2008 startades första omgången av Master in Communication som ett internationellt program och programmet har idag studenter från 77 olika länder! Tanken är att försöka ha en hög procentuell andel internationella studenter, eftersom det är en förutsättning för att få en bra känsla just för interkulturell kommunikation.

– Förutom att jag ansvarar för vissa kurser på Master in Communication, tror jag att jag kan bidra med mina egna erfarenheter av att leva i Sverige, säger Nataliya. Jag tycker dessutom mycket om att undervisa och kursernas innehåll ger mig nyttiga och viktiga perspektiv!

Utöver undervisningen på masterprogrammet, har Nataliya arbetat mycket med tema interkulturell kommunikation i olika projekt.

– En annan sak som ledde mig fram till området interkulturell kommunikation var ett projekt inom Västra Götalandsregionen som hette Utländska läkare där jag var ledare för kursen Att knäcka den svenska koden. Västra Götalandsregionen rekryterade under den här perioden läkare utanför Sverige och såg att det fanns ett behov av att lyfta interkulturella frågor.

Nataliya har i sin forskning sedan fortsatt att på olika sätt studera kommunikationen mellan utländska läkare och patienter, bland annat genom inspelningar av autentiska samtal i vårdmötet.

Viktigt att inte generalisera och förstärka stereotyper

– Som jag ser det är det viktigt att inte generalisera och förstärka stereotyper, men också att vara öppen med att det finns skillnader i hur vi uttrycker oss, säger Nataliya.

– När det kommer till hierarki och maktförhållanden till exempel är det relativt platt i Sverige. Jag har förstått av flera av de utländska läkare jag pratat med att de ibland har svårt att förhålla sig till den platta organisationen och att det kan uppstå missförstånd i jobbsituationer. Det är viktigt i sammanhanget att det finns förståelse från båda hållen, varför gör vi som vi gör?

– Det handlar om en medvetenhet och respekt för att vi har med oss olika saker och att vi uttrycker oss på olika sätt av en anledning – i det läget kan vi hantera konflikter på ett annat sätt! Om man sedan väljer att anpassa sig eller inte är en annan sak. Det är enligt min mening viktigt att ha samma mål – i exemplet vården handlar det om att ha ett samarbete för patientens bästa och en ömsesidig öppenhet för att vi människor kan vara olika.

– En sak vi har läst ut från studierna är att de utländska läkarna i större utsträckning fattade egna beslut om patientens vård, utan patientens inblandning. Det var inte lika mycket av “vad tycker du”? De lite äldre patienterna tycktes uppskatta det – att de fick tydliga direktiv och riktlinjer, medan andra patienter kunde känna sig lite överkörda.

Större fokus och uppmärksamhet när man inte talar ett språk flytande

– En annan intressant aspekt jag har upptäckt är att när man inte pratar ett språk flytande, är uppmärksamheten mer skärpt när man pratar med någon. Det verkar vara en sak som kommer på köpet så att säga, man blir en bra lyssnare och det gäller också i mötet mellan läkare och patient!

Nataliya menar att kommunikation överlag bygger mycket på förväntningar och det vi har med oss som personer sedan tidigare.

– Ett möte jag minns väl från studien och som sätter fingret på att vi alla är individer med olika förväntningar och föreställningar är en äldre kvinna som just hade varit på sitt läkarbesök. Hon var överlag nöjd med besöket förutom att läkaren hade kortärmad skjorta – det var inte bra!

 

Text & foto: Anna Ohlsson

Nataliya Berbyuk Lindström
Sidansvarig: Catharina Jerkbrant|Sidan uppdaterades: 2015-07-30
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?