Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Interaktionsdesign med fokus på barn med speciella behov

Peter Börjesson är doktorand i interaktionsdesign vid institutionen för tillämpad IT och ingår i forskargrupperna IDAC och Mobile Touch. Peters forskning är inriktad på att studera hur informationsteknologi kan användas för att stödja barn med funktionsnedsättningar och att undersöka hur barnen kan vara en del av designprocessen när denna teknologi utvecklas.

Peter Börjesson

– Det finns ett stort behov av appar som är anpassade efter de här barnens behov! Tidigare har man fått anpassa redan befintliga appar och de svarar då inte alltid upp till behoven

– Barn i särskolan har alla olika behov och förutsättningar, men något de ofta har gemensamt är behovet av att utveckla den sociala och emotionella förmågan – att interagera med varandra. Vi är just nu i början av ett projekt där vi vill skapa interaktiva hjälpmedel i samarbete med barnen som vi hoppas ska främja dessa behov!

Projektet Touch AT! (touch-at.se) startade i juli 2014 och har två huvudmål: att utveckla applikationer för social och emotionell utveckling, samt undersöka hur barnen kan vara en del av designprocessen. I projektet ingår Peter Börjesson, tillsammans med Wolmet Barendregt, Olof Torgersson, och Eva Eriksson. Metoden är deltagarobservationer, samt en litteraturgenomgång om hur barn med kognitiva funktionsnedsättningar involveras i olika delar av designprocessen. 

Stort behov och gensvar i skolorna

Deltagarobservationerna genomförs två tillfällen i veckan där Peter är ute i skolor i Göteborg och Borås. Under våren kommer besöken övergå från observationer till designaktiviteter och gensvaret har varit positivt.

– Jag har känt mig jättevälkommen! Barnen är olika och var och en tar det i sin takt – vi har fått bra kontakt och det händer att jag är med på rasterna. I Göteborgsskolan är barnen tio-elva år och i Borås är vi på en högstadieskola, men överlag läggs inte så mycket vikt vid ålder utan mer på varje barns förmåga.

– Det händer att lärare hör av sig från andra skolor och vill veta mer och om de kan hjälpa till med något. Ett gott samarbete med föräldrar och lärare är viktigt eftersom de känner barnen bäst och har kunskap om exempelvis vilken nivå en text bör ligga på för att fungera för just deras barn. Den kunskapen har ju inte vi på samma sätt.

Applikation för social och emotionell träning

Under våren 2015 kommer en första design av en applikation för social och emotionell träning att påbörjas tillsammans med barnen. Under hösten kommer ytterligare designförslag att tas fram tillsammans med barnen och senare kommer en eller två applikationer att implementeras.

– Applikationen bygger inte på en konkret idé, utan snarare att den ska uppstå ur samspel och observationer i skolorna vi är ute i. Vi vill att idén om applikationens utformning ska vara grundad i barnens verklighet.

– Barnen är överlag teknikvana och det finns en förutsägbarhet i den nya tekniken som tilltalar t.ex. barn med autism. Många har till exempel lättare för touchtekniken än att hantera en muspekare.

Nytt fokus

– Det finns ett stort behov av appar som är anpassade efter de här barnens behov! Tidigare har man fått anpassa redan befintliga appar och de svarar då inte alltid upp till behoven, bland annat för att de främst är inriktade på att träna kognitiva färdigheter och inte har lika mycket fokus på den sociala och emotionella utvecklingen.

– När det gäller att involvera barnen själva i designprocessen har man i det som gjorts tidigare i hög grad fokuserat på autism och på det man benämner som “högfungerande” barn, det vill säga barn som har en högre social och emotionell förmåga på skalan. Det skulle bland annat kunna bero på att det har upplevts svårare att få tillträde till den andra gruppen barn med lägre social och emotionell förmåga – och att förstå deras behov. Något vi vill göra är att inte fokusera på enskilda barn eller diagnoser utan arbeta med barnen som en grupp, där alla ska kunna bidra och involveras.

Peter menar också att det finns behov av en fungerande begreppsapparat kring barn i särskolan och hans forskargrupp arbetar nu med att komma fram till ett paraplybegrepp för barn med kognitiva funktionshinder.

– Nu har vi närmat oss en term som kanske även den kommer att utvecklas; “Developmental diversity” där vi skiftar fokus från att benämna individer som annorlunda och istället belyser mångfalden som finns. Ett begrepp man ofta stöter på inom forskningsfältet är ”special needs”. Detta begrepp är problematiskt att använda eftersom det kan innefatta barn som exempelvis är blinda eller har andra fysiska funktionsnedsättningar

Kognitionsvetenskap och psykologi

Peter Börjessons akademiska bana började med Datavetenskapligt program på Göteborgs universitet.

– Då var programmet upplagt så att man valde kurser fritt och där bara hälften av kursplanen bestod av olika datvetenskapliga kurser. Jag upptäckte att jag var mer intresserad av människan och samspelet människa-dator. Så det blev naturligt för mig att välja kognitionsvetenskap och psykologi som valbara kurser.

Intresset ledde Peter till masterprogrammet i interaktionsdesign på institutionen för Tillämpad IT 2011.

– Hade det inte blivit masterprogrammet skulle jag nog ha arbetat som programmerare, men antagligen med gränssnitt där samspelet mellan människa och teknik är i fokus!
Innan Peter påbörjade sin doktorandbana arbetade han som timlärare, bland annat på kursen ”Graphical Interfaces”.

Open access

Forskningen är präglad av ett “open access” tänk, resultaten är tänkta att finnas tillgängliga och spridas i olika kanaler.

– Vi kommer t.ex. att väva in det på en eller flera kurser på masterprogrammet och även skapa riktlinjer för utveckling med barn med kognitiva funktionsnedsättningar – vilken form det blir återstår att se.

Den största utmaningen med projektet menar Peter är att få det generaliserbart – att få det att fungera i många olika slags klasser och grupper. Mycket styrs av hur klassen och lärarnas intresse ser ut.

– Jag skulle gärna arbeta vidare med området i någon form, det finns ett stort behov så det är både roligt och givande!

 

Text & foto: Anna Ohlsson

Sidansvarig: Catharina Jerkbrant|Sidan uppdaterades: 2015-09-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?