Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Inriktad på att lösa mjukvaruproblem

Richard Torkar är professor på avdelningen för Software Engineering, institutionen för data- och informationsteknik. Huvudområdet i Richards forskning är det han benämner”Search-based software testing” – testning av mjukvarusystem.

Ibland behöver vi skapa ny teknik för att uppfylla målet som en ingenjör har satt upp, ibland räcker det med att komplettera befintlig teknik.Richard Torkar, nybliven professor i software engineering, ser sig som empiriker snarare än teoretiker och får emellanåt frågan om vad som egentligen är hans forskningsfokus.

– Jag brukar svara att det i första hand är att lösa problem inom mjukvaruområdet, sedan kan det variera en hel del i inriktning. Det viktiga för mig är nyttogörandet, att forskningen smidigt och snabbt ska kunna implementeras ute i industrin.

Lång sväng via försvaret innan IT-intresset tog över

Richards intresse för datorer startade tidigt och i yngre tonåren började han med programmering.

– Jag har sedan inte haft någon riktigt tydlig plan, utan saker har skett ganska slumpmässigt. Efter gymnasiet gjorde jag värnplikten och jag blev kvar ett antal år som yrkesofficer. Det blev även två svängar ute i FN-tjänst under kriget i före detta Jugoslavien.

I mitten av 90-talet gjorde Richard ett högskoleprov som gick väldigt bra och han började tänka i banor av studier, då försvars-makten inte såg ut att vara en ljus framtid. Han kom in på juristprogrammet, men kände att det blev för många studieår i det läge han befann sig i då. Han blev heller inte beviljad tjänsteledighet från försvarsmakten, utan blev kvar ett år till.

Richard började därefter läsa Datavetenskapligt program på Högskolan Väst. Han var med och startade ett företag tillsammans med ett par vänner och när företaget såldes fick Richard en fråga från en professor i fysik om han ville bli doktorand inom programvaruteknik.
Richard Torkar disputerade 2006 med doktorsavhandlingen Om testing – automatiseringspotential inom programvaruteknik. I avhandlingen tittade Richard främst på de mer tekniska aspekterna inom mjukvarutestning. Intresset för den mänskliga faktorns inflytande när det handlar om hur datorsystem fungerar, kom först senare berättar han.

Arbetet inom området ledde fram till intresset för search-based software testing, som är Richards huvudområde idag. Han beskriver att han har två huvudspår inom forskningen: så kallad ren testforskning, samt ett större projekt, ”TIES” Test Innovation Engine Sweden, som handlar om att validera forskningsresultat ute hos forskningsnära företag.

– En faktor som gör området testning spännande är att alla företag i olika hög grad har problem med sina system och behöver öka kvaliteten på mjukvarusystemen på olika sätt. Det finns hur mycket som helst att göra!

Projektet TIES i tätt samarbete med industrin

När Richard började på institutionen 2012 kom ganska snart det stora forskningsprojektet TIES i hans väg. Projektet är ett Vinnovafinansierat samarbete mellan Göteborgs universitet, Chalmers och Blekinge tekniska högskola. Även studenter från Entreprenörsskolan på Chalmers är inblandade och projektet kommer att löpa fram till april 2016.

I TIES tillämpas forskningsresultaten i de medverkande företagens organisationer och innebär att företagen får ta del av mycket färska forskningsresultat inom mjukvaruutveckling, samtidigt som de bidrar till forskningen på olika sätt genom att tillhandahålla sina data. En grundläggande förutsättning för samarbetet är att det finns en forskningsfråga i botten på projekten och att samarbetet på det sättet blir ömsesidigt.


– Det har fungerat bra att arbeta som vi gör, med ett tätt samarbete mellan forskning och näringsliv. Det är personer med förtroende i verksamheten som avsätter sin tid för det här. De lär av varandra och är inte konkurrenter eftersom företagen verkar inom olika områden.

Ett av målen för Richard och hans kollegor är att korta cyklerna när det kommer till att implementera forskningen ute i industrin – det önskvärda skulle vara en process på några månader istället för år, menar Richard.

– I TIES testar vi olika sätt att korta cyklerna genom ha återkommande seminarier, workshops och projekt med ingenjörer ute i näringslivet. Företagen behöver hitta den bästa tekniken och det mest optimala systemet för ett visst behov. Vi kan till exempel hjälpa till med att skynda på processer och tydliggöra krav genom bland annat ”behavioral testing” där systemet helt enkelt ska uppfylla kraven för ett specifikt beteende – “när jag gör detta vill jag att detta händer”.

– Ibland behöver vi skapa ny teknik för att uppfylla målet som en ingenjör har satt upp, ibland räcker det med att komplettera befintlig teknik. Sedan sker testning, validering och utvärdering av det vi har åstadkommit. Vi använder oss både av tidigare forskningsresultat och av studier på andra företag för att utforma nya tekniker och arbetsprocesser och för att ge ledningen ett bättre beslutsunderlag.

Richard Torkar belyser också vikten av den mänskliga faktorn för att utveckling av programvara ska fungera på ett tillfredsställande sätt.

– En erfarenhet jag har med mig från mina olika projekt är att människan ofta är en viktigare faktor än tekniken när det handlar om hur programvaruutveckling sker! Som exempel ser vi studier där ett antal olika testtekniker utvärderas, men där man inte ser någon signifikant skillnad i hur bra de fungerar – istället blir den avgörande faktorn hur bra den mänskliga testaren är.

Utmaningar en av drivkrafterna

Richard beskriver att drivkraften i arbetet dels bygger på den personliga utmaningen – ”att det man föresätter sig blir lyckosamt”, men också ynnesten i att få göra intressanta saker. Det innefattar undervisningen där Richard håller i kursen Empirical Software Engineering.

– Lärarjobbet ger mig mycket, studenterna är öppna och att handleda doktorander är en annan kreativ del, de blir mina kollegor och det blir ett ömsesidigt utbyte.

– Jag upplever överlag att det är högt i tak här på avdelningen för software engineering, man är open minded och har stor respekt för varandra.

 

Text: Anna Ohlsson

Sidansvarig: Catharina Jerkbrant|Sidan uppdaterades: 2015-07-31
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?