Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Mobil kommunikation och stöd i sorg på sociala medier

Ylva Hård af Segerstad är docent vid institutionen för tillämpad IT och bedriver forskning på olika aspekter av hur digital kommunikation fungerar, både i vardagssammanhang och vid kris.

– Jag är lingvist från början och som doktorand intresserade jag mig för digitala kommunikationsmedier ur ett lingvistiskt perspektiv, säger Ylva Hård af Segerstad. Jag disputerade 2002 på en avhandling där jag undersökte hur skrift används och anpassas till olika typer av digitala kommunikationsmedier.

– Vad är det som gör att sociala medier fungerar så bra som de gör, det skulle vi vilja ta reda på!

Mobila kommunikationens DNA

Till institutionen för tillämpad IT kom Ylva 2007 och startade tidigt ett samarbete med styrkeområdet för språkteknologi, vilket också har genererat forskningspengar. Tillsammans Alexandra Weilenmann fick Ylva Hård af Segerstad forskningspengar från Vetenskapsrådet för projektet ”Den mobila kommunikationens DNA”. I projektet samlade de in mobiltelefonkommunikation, vilket innefattade både samtal och textkommunikation i form av sms.

– Vi intresserar oss för hur folk egentligen använder sina mobiltelefoner och hur den mobila kommunikationen ser ut.

– Text och tal i mobiltelefonen kan ses som en sammanlänkad kedja och därifrån kommer också namnet på projektet med associationen till DNA-strängar. Vår forskning visar på hur den ständigt pågående kedja av sammanflätade kommunikationsinstanser genom mobil kommunikation faktiskt ser ut, baserat på empiriskt material från naturligt förekommande interaktion.

För att komma åt själva innehållet i kommunikationen använde man sig i projektet av två appar för att spela in samtal och samla in textmeddelanden. Den ena var en kommersiell app som spelar in båda sidor av ett mobiltelefonsamtal. För att samla innehållet i sms:en – och alla loggar för både sms och samtal om tidpunkt, från vem, med mera – utvecklade Ylva och Alexandra en app tillsammans med Mattias Rost, HCI-forskare och programmerare vid universitetet i Glasgow.

Väl införstådda deltagare

Samtliga deltagare i studien hade i förväg godkänt villkoren och var väl införstådda med vad projektet gick ut på. Deltagarna hade också möjlighet att själva rensa känsliga saker i materialet innan det gick vidare till forskningsprojektet.

– Det är så man måste göra för att det ska fungera etiskt sett, även om det då blir lite hål i materialet. Vissa personer i undersökningen kände sig bekväma med att lämna över precis allt som genererats i telefonen under de två veckor de medverkade, medan andra var mer försiktiga med vad de lämnade ifrån sig via apparna.

– I vår forskning runt individers kommunikation kommer vi hela tiden in på det här med integritet, vilket gör att vi bedriver forskning om de etiska aspekterna parallellt – det är en viktig komponent i varje projekt.

Undersöker sörjande föräldrars användning av sociala medier

Ett annat stort projekt som Ylva har ägnat sig åt är en studie om hur sociala medier kan fungera som stöd vid förlusten av ett barn. Projektet har tillkommit genom samarbetet i den tvärvetenskapliga och kreativa forskningsmiljön LETs-studion. I projektet studerade Ylva en sluten stödgrupp på Facebook för föräldrar som förlorat ett barn.

– Jag kunde se att sociala medier erbjöd möjligheter för stöd och erfarenhetsutbyte i sorgearbetet som inte riktigt funnits tidigare och att sociala medier – nästan paradoxalt – lämpar sig särskilt bra för svårare ämnen som till exempel ett barns död som väldigt många har svårt att närma sig.

– I vårt samhälle har döden flyttat långt bort och in på institutioner. Vi känner oftast ingen med liknande erfarenheter som man kan lära sig av i sorgearbetet. Hur kan man överleva en sådan förlust? Hur hanterar man livet efter ett trauma av den här dimensionen? Vad är egentligen normala mönster? Hur ska det funka? Genom sociala medier får man den här direktkontakten och det omedelbara stödet, man kan se hur andra gör och lära sig att själv hantera sin situation. Genom sorgegruppen online finns det alltid någon att dela erfarenheter med i svåra stunder.

– Jag mötte en mamma i min forskningsstudie som sa ”Jag har dem med mig hela tiden” och klappade sig på byxfickan. Hon syftade på mobiltelefonen där hon kunde nå stödgruppen på Facebook när hon behövde den. Det kunde vara på bussen, på Ica eller på jobbet – när som helst, varifrån som helst och så länge hon själv hade behovet.

– Vad är det som gör att sociala medier fungerar så bra som de gör, det skulle vi vilja ta reda på!

Etisk komplexitet

– Jag har gjort både enkäter och intervjuer med medlemmarna i den här slutna Facebookgruppen och även gjort observationer av interaktionen. Vi måste ha extra känsliga fingertoppar, då medlemmarna känner trygghet och tillit för gruppen. Hur kan vi studera interaktionen och samtidigt trygga medlemmarnas integritet?

– För att lösa problemet med etik vid datainsamlande och dataanalys, har vi i det här projektet samarbetat med Christopher Kullenberg som har utvecklat metoder där vi kan gå in och analysera materialet på Facebook utan möjligheter till identifikation. Materialet blir automatiskt anonymiserat och det går inte att backa och se varifrån citat och andra uppgifter härör.

– Ett mer speciellt etiskt problem kan vara att föräldrar som förlorat ett barn i regel har enormt mycket de vill prata om. Ofta vill föräldrarna ha citat med i studien som de kanske inte kommer vilja ha med när de nått ett senare stadium av sorgearbetet. Sådana saker måste vi hantera med respekt, men det blir också svårt att navigera som forskare.

Existentiella frågor i vårt digitaliserade samhälle blir allt viktigare

– Det finns potentiellt ett jättematerial i vår undersökning, både när det gäller den här typen av interaktionsdata och att ett så stort material aldrig tidigare har kunnat studeras i det här sammanhanget. Olika aspekter av existentiella frågor i vårt digitaliserade samhälle blir allt viktigare. Det gäller både det vi fokuserar på i det här projektet – hur man använder sig av sociala medier som resurser för att hantera sorg – men också sådant som har att göra med vad som händer med våra digitala spår när vi dör till exempel.

– Vi är starkt engagerade i projektet och har kunnat vara väldigt produktiva. Vi har bland annat byggt upp ett internationellt nätverk och är djupt involverade i den ständigt pågående och viktiga diskussionen kring etiska aspekter av den här typen av forskning, som också inbegriper utveckling av digitala metoder. Det känns roligt.

 

Text: Catharina Jerkbrant
Foto: Johan Wingborg

 

Ylva Hård af Segerstad

Ylva Hård af SegerstadYlva Hård af Segerstad intresserar sig för hur folk använder sina mobiltelefoner och hur sociala medier fungerar för våra mer existentiella behov.

Sidansvarig: Catharina Jerkbrant|Sidan uppdaterades: 2016-06-30
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?