Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Skapade nytt beslutsstödsystem för krissituationer

Under sitt arbete med internationell krishantering såg Glenn Eriksson behovet av ett mer enhetligt informationssystem som kunde ge en bättre överblick när man prioriterar och koordinerar hjälpinsatser. År 2011 tog Glenn ut en kandidatexamen i informatik och började sedan att själv utveckla ett system för att förenkla informationshantering under krissituationer.

Jag möter många systemvetare och utvecklare idag som vill använda sin kunskap för att hitta hållbara lösningar och verka för ett hållbart samhälle.

Utbildningen byggd på fristående kurser

Glenn Eriksson har sedan tidigare kurser i informatik och datavetenskap i bagaget som han fått användning av på olika sätt. Under de senaste åren har Glenn arbetat för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och vid flera tillfällen sänts ut till krisdrabbade regioner runt om i världen för att i olika team försöka sammanställa all information som behövs för att underlätta koordination av hjälparbete.

– När jag påbörjade mitt sista studieår för att få ut min examen hade jag redan en del praktisk erfarenhet av internationell krishantering där man med hjälp av informationssystem skapar beslutsstöd, säger Glenn. Jag valde mina kurser utifrån erfarenheterna ute i fält och satsade på de områden jag ville utöka mina kunskaper inom. Det blev bland annat kurser inom organisation och affärssystem, mer specifikt inom business intelligence och decision support system.

– Men förutom informatikkurserna hade jag tidigare även läst kurser inom ren datavetenskap, som till exempel operativssystem, datakommunikation och realtidssystem.

Erfarenhet av krisarbete i Zimbabwe och i Haiti

– Ett par konkreta exempel på min praktiska erfarenhet inom krishantering är kolerakrisen i Zimbabwe år 2009 och jordbävningen i Haiti år 2010, där jag vid båda tillfällena arbetade i ett kluster inom vatten och sanitet. Arbetet bestod i att tillsammans med övriga i klustret samla in all information som fanns tillgänglig, göra en behovsanalys och kartlägga vad som skedde ute i fält. Behovsanalysen innefattar att ta reda på hur mycket folk det handlar om, hur stort behovet är och hur akut det är.

– I större kriser finns det alltid ett enormt stort behov av allting. Det gäller att kartlägga de mest akuta behoven för att kunna prioritera och fatta rätt beslut. Sedan behöver man kontinuerligt uppdatera lägesbilden för att kunna fatta beslut om var det behövs nya insatser.

Enkla informationssystem får lösa alla behov

– Vid varje kris skapas olika adhoc-baserade informationssystem som egentligen bara är enkla databaser eller excelfiler. Systemen byggs hastigt och anpassas efter situationen. 

– Anledningen till att det blir tillfälliga system är att det inte finns några standardsystem och när krisen uppstår har man inte tid att ta fram några sådana. Man får också ha i minnet att man i början av en kris oftast är utan både internetuppkoppling och ström – då har man bara sin egen dator och batteriet att förlita sig på. Att sätta upp en grundläggande IT-infrastruktur baserad på generatorer och portabla satellitlösningar görs ganska snabbt i början på en krissituation och kan vara på plats redan efter några dagar. De provisoriska lösningarna har tydliga begränsningar i kapacitet, men fungerar för att börja kommunicera med omvärlden via e-post och textbaserade informationskanaler.

Svårt med lägesbild när alla använder olika system

Ett av huvudproblemen när man väl fått ordning på infrastrukturen är att alla organisationer som deltar i arbetet har sina egna informationssystem. Att man återigen har ström och internet som fungerar behöver alltså inte betyda att koordinationen av hjälparbetet är löst. Glenn upplevde att väldigt mycket tid gick åt för att harmonisera insamlad information och bedöma dess tillförlitlighet när den kom från en mängd olika organisationer.

Utan information om vem som gör vad, när och hur under krissituation, kan man inte fatta några tillförlitliga beslut. För att klara hantera en kris är det helt grundläggande att man verkligen vet hur man ska prioritera och att de inblandade vet vem som gör vad.

– De som inte direkt jobbar med informationshantering i en kris förstår sällan hur mycket arbete det innebär att försöka sammanställa information från olika källor när detta arbete måste göras manuellt, säger Glenn.

Nytt system för aktivitets- och projektstyrning vid kris

– Efter min kandidatexamen i informatik började jag därför implementera en systemlösning för krishantering, inriktad på aktivitets- och projektstyrning i kris. Under implementeringen fick jag mycket hjälp av Jonas Landgren och Fredrik Bergstrand i forskargruppen Crisis Management på institutionen för tillämpad IT, som lade mycket tid. De fungerade som bollplank och hjälpte mig också med praktiska saker för att förverkliga projektet.

– Min projektidé handlade om att systematisera insamlingen av information från alla samarbetspartners för att kunna lägga mer tid på analys av orsaksarmband och effektivisering, istället för att manuellt samla information från dokument och möten.

Kravspecifkation: interaktiv informationsplattform baserad på fri programvara

Huvudkraven på det nya systemet var att det skulle fungera som en interaktiv plattform, baserad på det senaste inom webbteknik och att det skulle fungera även på begränsad bandbredd.

En annan grundförutsättning var att systemet byggdes på fri programvara, open source, för att erbjuda tillförlitlighet och inte kräva dyra licenser. Systemet skulle fungera effektivt i krissituationer, men även i biståndsorganisationernas dagliga verksamhet för att underlätta transparens och samarbete organisationerna emellan.

Förstudie i Zimbabwe och Moçambique

Hösten 2011 reste Glenn till Zimbabwe och Moçambique för att testa systemlösningen. Han använde sig av sina egna kontakter från tidigare arbete och fick även hjälp av SIDA. Tanken var att presentera systemet för ett antal personer från non-governmental organizations, så kallade NGO:s.

– De jag fick möjlighet att intervjua oPå plats i Mocambiquech visa prototypen för var överväldigande positiva och kunde direkt komma med egen feedback om hur man ytterligare kunde utveckla systemet. De som arbetar i NGO:s är i regel välutbildade personer och de hade lätt för att förstå och ta till sig konceptet. När jag presenterade systemlösningen för beslutsfattare och organisationernas huvudkontor, var det dock inte lika självklart att information skulle vara tillgänglig och fri, beroende på konkurrenssituationer och andra strukturella problem bland samarbetsorganisationer. Det finns mycket att jobba vidare med där.

Även för mindre och nationella kriser

– Systemet vi tagit fram fungerar lika bra för mindre och nationella kriser, säger Glenn. De nationella kriserna fungerar egentligen på ungefär samma sätt, det är bara volymen som skiljer. I Sverige kan det till exempel vara polisen, räddningstjänsten och kommunen som är aktörer vid en kris, medan det i Haiti var över 200 olika aktörer bara inom ett område som vatten och sanitet.

– Under 2011 skapade vi en egen ideell organisation för att kunna jobba vidare med informationslösningar baserade på open source och freeware. Nu inriktar vi oss mot offentlig verksamhet i Sverige. Vi insåg att det egentligen handlade om ungefär samma problematik där de system vi konstruerar ska underlätta öppenhet och koordination mellan offentliga organisationer som har ett tätt samarbete. Med ökad transparens minskar också möjligheterna till oegentligheter, det tror jag kan vara en viktig aspekt.

 

Augusti 2012

Text: Catharina Jerkbrant

Examen i informatik

Glenn Fjeld ErikssonGlenn Eriksson har läst fristående kurser i informatik och datavetenskap och tog 2011 ut en kandidatexamen i informatik.

Kunskaperna har han bland annat använt för att utveckla nya system för beslutsstöd, där ett av systemen är inriktat mot internationellt krisarbete.

– Det är inte alltid man tänker på att IT spelar en viktig roll vid en kris. Efter jordbävningen på Haiti fanns det till exempel ett stort överskott på läkare, men alldeles för få personer som jobbade med beslutsstödsystem, säger Glenn.

Sidansvarig: Catharina Jerkbrant|Sidan uppdaterades: 2016-11-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?