Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Professor Jonas Ivarsson om förutsättningarna för ett lyckat AI-arbete

Nyhet: 2019-01-08

Pedagogikprofessor Jonas Ivarsson hade under hösten 2018 ett AI-samarbete med institutionen för tillämpad IT. Ett tvärvetenskapligt förhållningssätt är en förutsättning för att lyckas med forskning och utbildning inom artificiell intelligens, menar han.
- Alla inom GU måste lära sig av varandra och byta erfarenheter. AI handlar inte bara om det rent tekniska, utan även om tillämpningar, samhällsvetenskap, juridik och etik.

jonas ivarssonJonas Ivarsson har en bakgrund inom kognitionsvetenskap och läste bland annat datavetenskap och psykologi på universitetet i Linköping. 2004 disputerade han på en avhandling om ny teknik i klassrummet och undersökte om datorer kunde ersätta traditionell undervisning i naturvetenskap. Intresset för artificiell intelligens har länge funnits men det var för ett par år sedan som ett reellt engagemang tog fart.

– Mitt egentliga forskningsintresse är kunskapsutveckling i kombination med ny teknik vilket jag studerat under en längre tid. Men för ungefär två år sedan såg jag hur AI kom att diskuteras i allt högre utsträckning relaterat till dessa områden så jag började läsa on-line kurser i ämnet, uppdaterade mina programmeringskunskaper och pluggade algebra. Man måste lära sig ämnet om man ska hålla på med det, säger han.

AI-kurser, forskningsansökningar och samarbetsprojekt
Jonas Ivarsson var delvis anställd vid institutionen för tillämpad IT under hösten 2018 för att tillsammans med informatikprofessor Johan Lundin och Alexander Almér, universitetslektor i kognitionsvetenskap, mejsla fram idéer som förhoppningsvis mynnar ut i gemensamma AI-kurser, forskningsansökningar och samarbetsprojekt.

– Exakt vad vi vill göra och vad vi kommer fram till är för tidigt att säga. Men jag har tidigare haft lyckade samarbeten med institutionen, bland annat när vi skapade LETStudion och genom det internationella masterprogrammet i IT och lärande, så jag ser gärna att det fortsätter.

– Samtidigt är jag inne i ett intensivt nätverkande, både inom GU och med externa parter, för att lyssna, lära mig och förstå hur vi kan arbeta vidare med AI-frågan. Jag försöker ge input från mitt perspektiv, knyta ihop folk och koordinera innehåll, samtidigt som jag ingår i den samordningsgrupp om AI som satts ihop av universitetets vice-rektor för samverkan, Fredrika Lagergren, säger han.

Viss oro för framtiden
Frågan om artificiell intelligens är dock mycket större än att lyckas sy ihop en gemensam GU-kurs eller kraftsamla till en ämnesöverskridande bidragsansökan. I ett större perspektiv handlar den om ramvillkoren för vårt framtida sätt att leva, arbeta och utbilda oss, och där finns vissa orosmoment menar Jonas Ivarsson.

– Hur kommer vi se på dessa frågor i framtiden? Om delar av tjänstesektorn succesivt ersätts med artificiella system som förvisso skapar nya jobb, men kanske inte lika många, men de kräver en specifik och lång utbildning – ska vi då förlänga utbildningarna och vem ska då finansiera allt om skattebasen eroderas eftersom inte lika många arbetar? När man börjar tänka detaljerat på vilka konsekvenser AI kan få leder det snabbt till stora frågor. Sett i det perspektivet kan det vara klokt att fundera på vad vi vill forska fram, innan vi gör det, säger han.

AI hjälp för att minska utsläpp av växthusgaser
Samtidigt finns det goda möjligheter att designa den framtida tekniken så att den bidrar till en lösning på några av dagens globala problem. Trots ständiga rapporter om ökade utsläpp av växthusgaser och en annalkande klimatkatastrof - samtidigt som AI diskuteras flitigt bland politiker, i media och inom teknikbranschen - så tycks de två frågorna behandlas parallellt snarare än tillsammans.

Men Jonas Ivarsson menar att det finns flera områden där artificiella system kan reglera ett resursslöseri och på så sätt effektivisera arbetet.

– Vi kan exempelvis skapa en AI och sätta den att optimera energiförbrukningen i våra hus, som exempelvis Google gjort i några av sina byggnader. Inom transportsektorn kan intelligenta system planera och hantera samkörningar så att det arbetet blir mer bränsle- och energieffektivt och därmed minskar utsläppen.

– Det finns många lösningar. Ett sätt att komma närmare dessa är att verkligen förstå vad AI är idag, vad det kan leda till i framtiden och sedan byta erfarenheter och ställa bra frågor till varandra. 

AV:

Artikeln publicerades först på: ait.gu.se

Kontaktinformation

Catharina Jerkbrant, kommunikatör

IT-fakulteten, 412 96 Göteborg

Besöksadress:
Lindholmsplatsen 1

Telefon:
031-772 4898, 0766-18 27 48

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2013-03-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?