Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskningsfält: medborgarforskning

Marisa Ponti tar ett sabbatsår för att arbeta på EU-kommissionens Joint Research Center i Ispra, Italien. Forskningsprogrammet heter "Digitranscope: Digital Transformation and Governance of Human Society".

Vi behöver ställa oss frågan på vilka sätt digitaliseringen kommer att förändra Europa under de kommande 30 åren

Planerade inte att bli forskare

Marisa Ponti har varit anställd på institutionen för tillämpad informationsteknologi sedan 2003, men hon har också tillbringat några år på Högskolan i Borås som doktorand.

– Ursprungligen är jag från distriktet Reggio Emilia i Emilio Romagna-regionen i norra Italien, säger Marisa. Jag flyttade till Sverige för längesedan av personliga skäl och började arbeta med professor Berner Lindström på institutionen för pedagogik vid Göteborgs universitet. Det var så min akademiska bana startade. Jag arbetade tillsammans med professor Lindström i olika europeiska projekt som relaterade till e-lärande. Jag började arbeta i akademin av en slump. Jag planerade inte att bli forskare förresten, det var också en slump.

"Forskning borde ha inflytande på politiken"

– Forskningens drivkraft behöver inte alltid främst vara nyfikenhet, det vet vi, säger Marisa Ponti. Forskning kan också handla om sådant som att ge vetenskapliga råd för att stärka evidensbaserad politik. Jag anser att forskning ska ha inverkan på politiken.

– Jag har känt mig lite frustrerad en tid, eftersom jag var osäker på vilken inverkan min forskning egentligen hade. Jag letade efter något som hade en större påverkan på samhället. När vi skriver forskningsansökningar måste vi alltid ange vilken påverkan, impact, vi förväntar oss att vårt kommande forskningsarbete skulle kunna ha och det fick mig att börja tänka. Under min kommande tid på JRC (se nedan!) hoppas jag att jag kan samla på mig kunskap och expertis som kan vara till gagn för institutionen för tillämpad IT. Faktum är att the Digitranscope programme ligger väl i linje med en av huvudinriktningarna för forskningen på institutionen: samhällets digitalisering.

– Jag är fäst vid den här institutionen – det är ”min” institution här i Sverige. Lindholmen är också väldigt trevligt, läget, byggnaderna… du inser att du är bortskämd när du tar dig någon annanstans. Jag är överhuvudtaget väldigt tacksam för den här möjligheten och det är generöst av institutionen att ge mig ett sabbatsår. Programmet inom JRC varar i tre år, men mitt första kontrakt gäller för ett år och jag kommer kanske tillbaka efter det.

Använder spel för att involvera personer i medborgarforskning

– De senaste fyra åren har mitt huvudsakliga forskningsområde varit medborgarforskning, säger Marisa.

– Medborgarforskning kan definieras på flera sätt, men för enkelhetens skull kan vi definiera det som ”ett forskningssamarbete mellan professionella forskare och frivilliga från allmänheten”. Jag är rent generellt intresserad av allmänhetens delaktighet i forskning och social innovation – understödd av teknologi.

I det senaste forskningsprojektet fokuserade Marisa på användningen av spel för att involvera personer i medborgarforskning. Applikationerna brukar kallas ”spel med ett syfte” där spelen är en sorts human computation-applikationer med online-spelare som målgrupp. Online-spelarna spelar ett underhållande spel och genererar samtidigt användbar data genom att utföra uppgifter som inte kan utföras enbart av datorn själv.

– Spel används i medborgarvetenskap också för att försöka locka och behålla deltagare. Faktum är att en av de viktigaste utmaningarna inom medborgarvetenskap är att behålla både deltagarna och också deras engagemang i medborgarvetenskapliga projekt.

– Medborgarvetenskapen står givetvis också inför andra utmaningar, till exempel att upprätthålla deltagandet när det gäller ett bredare tvärsnitt av allmänheten, förbättra kvaliteten på processer och vetenskapliga resultat och skapa bättre mekanismer för att underlätta lärande bland deltagarna. Det här är några av huvudproblemen just nu.

Peer-to-peer och crowdsourcing

Tidigare studerade Marisa Ponti fenomenet peer-to-peer och möjligheterna och utmaningarna med öppna modeller i icke-styrd utbildning. Hon säger att hon alltid har intresserat sig för att undersöka de här koncepten som en del av ett större sammanhang, vilket inkluderar frivillighet och belöningar, medproduktion och delande, delat ledarskap och kontroll.

– Framväxande digitala teknologier har till exempel påståtts störa det system som bygger på att lärande och kunskap bör kontrolleras av traditionella kunskapsorganisationer, genom att information och andra personer med kunskap, s.k. knowledgeable others, finns tillgängliga online, säger Marisa.

– Denna förändring av informations- och kunskapsflödet ger nya förutsättningar där även inofficiella källor kan ge värdefull information.

– Användningen av crowdsourcing-verktyg kan ses som ett sätt att utnyttja förmågan hos de som tillhandahåller användbar information, även om de saknar särskild utbildning, referenser eller ett etablerat rykte utanför internet. Från den här forskningen till att studera medborgarvetenskap var för mig ett kort steg. Forskningsprojekt inom medborgarvetenskap har en hel del gemensamt med studier med peer-produktion och är ett annat område där vi ser att spontana och informella former av online-deltagande bland allmänheten bidrar till att bygga kunskaper.

På väg mot the Joint Research Centre i Ispra

Marisa Ponti har nu tagit tjänstledigt ett år för att arbeta på the Joint Research Centre, JRC, i Ispra i Italien. JRC är EU-kommissionens egen forskningsservice och verksamheten är inriktad på uppdraget ”att bistå EU-politikerna med oberoende, evidensbaserad vetenskaplig och teknisk support genom hela mandatperioden”.

Marisa kommer att arbeta som vetenskaplig projektansvarig i projektet Digitranscope: Digital Transformation and Governance of Human Society. Det övergripande målet för det treåriga programmet är att förstå hur den digitala transformationen påverkar samhället och på vilka sätt transformationen kan bli en utmaning för beslutsfattare och de styrande. Tillsammans med övriga medlemmar i Digitranscopes team, ska Marisa leda den empiriska forskningen och organisera högprofilerade workshops som ska involvera nyckelaktörer från akademin, industrin, statliga organisationer och det civila samhället för att utforska teman som är kopplade till digitaliseringen av samhället.

Viktigt område för Europas beslutsfattare

– Forskning på det här området är mycket viktig för Europas beslutsfattare, säger Marisa. – Vi behöver fråga oss själva på vilka sätt digitaliseringen kommer att påverka det europeiska samhället de kommande 30 åren.

– Jag har alltid varit intresserad av JRC:s arbete och generellt sett är jag mer intresserad av att åstadkomma saker på europeisk nivå än på nationell nivå, säger Marisa.

– Personligen känner jag mig oroad över det som händer på den europeiska arenan just nu. Det är givetvis många saker som kan förbättras, men jag tror att det europeiska samarbetet är mycket viktigt för den politiska sammanhållningen och det sociala och ekonomiska välståndet i denna delen av världen. Genom att arbeta för JRC hoppas jag att kunna ge ett litet bidrag till det europeiska projektet.

Marisa Ponti

Marisa PontiMarisa Ponti är universitetslektor vid institutionen för tillämpad IT, med ett uttalat intresse för effekterna av digitaliseringen av det europeiska samhället.

Sidansvarig: Catharina Jerkbrant|Sidan uppdaterades: 2018-07-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?