Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Hur jobbar vi med samhällets digitalisering?

Forskare från IT-fakultetens båda institutioner ger exempel på forskning som på olika sätt berör samhällets digitalisering:

IDAC

IDAC – Gothenburg Working Group for Interaction Design and Children – är en forskargruppering som är gemensam mellan institutionen för tillämpad IT vid Chalmers och Göteborgs universitet och Interaktiva Institutet Swedish ICT.

Medlemmar: Carl Heath, Eva Eriksson, Olof
Torgersson, Peter Ljungstrand, Sofia Serholt,
Staffan Björk, Wolmet Barendregt, Peter Börjesson

Eva Eriksson, en av forskarna inom IDAC:

Eva Eriksson, IDAC– Vi ser att digitaliseringen redan är här och att barn och ungdomar är extremt delaktiga i utvecklingen. Vår uppgift i IDAC är att utnyttja digitaliseringens möjligheter utifrån ett lärandeperspektiv. Ett av projekten, Touch AT, innebär att vi jobbar ute i särskolor för att se hur informationsteknologi kan användas för att stödja barn med funktionsnedsättningar och även se hur barnen samtidigt kan vara en del av själva designprocessen. Det finns jättemycket att göra på området och vi vill använda möjligheterna med digitaliseringen för att göra skillnad!

Vi vill använda möjligheterna med digitaliseringen för att göra skillnad                                       Eva Eriksson, forskargrupperingen IDAC

– Regeringen har även beslutat att programmering ska vara en del av undervisningen i grundskolan. IDAC är med och basar över det treåriga Vinnovafinansierade projektet Makerspace i skolan, där syftet är att skapa bättre förutsättningar för digitalt lärande och överbrygga digitala och analoga klyftor. Det handlar både om hur eleverna lär sig och hur de kan vara med och utveckla tekniken! Ett tydligt fokus inom makerkultur handlar om att lära sig praktiska färdigheter och kunskaper inom både den analoga och den digitala världen för att utforska och skapa.


Grammatiskt korrekta maskinella översättningar

Aarne Ranta, professor i datavetenskap, utvecklar tillsammans med sin forskargrupp system för grammatiskt korrekta maskinella översättningar.

Aarne RantaDet digitaliserade samhället är namnet på ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet och det är också mitt huvudsakliga forskningsområde just nu. Projektet bygger vidare på andra projekt som vi haft igång tidigare. Ett av dessa är projektet Grammatical Framework, som är ett programspråk och ett system för att digital hantering av grammatik som vi har jobbat mycket länge med.

– Arbetet med Grammatical Framework ledde till det EU-finansierade projektet MOLTO, Multi-lingual On-Line Translation, som har som utgångspunkt att alla EU-medborgare ska ha samma tillgång till kunskap på nätet. Tekniken i MOLTO baserar sig på så kallad typteori, där man på ett pålitligt sätt kan överföra en och samma innebörd från ett mänskligt språk till ett annat. MOLTO innehåller grammatiska regler för en stor mängd olika språk och även för hur språkens grammatik står relation till varandra.

– Om man till exempel vill översätta en mening från engelska till finska, åstadkommer man en typteoretisk formel för den engelska innebörden och formeln skapar sedan ett motsvarande uttryck på finska.

– VR-projektet Reliable Multilingual Communication innebär att vi nu utvecklar ett system för att verifiera innehållet i texterna, för att användarna av våra översättningar ska kunna lita på att den översatta information de tar del av är korrekt. Om man jämför Google Translate och vårt översättningssystem, är precisionen i översättningarna runt 50% i Google Translate, men systemet täcker samtidigt miljontals olika begrepp. Vårt system täcker ännu så länge bara tusentals olika begrepp, men översättningarna är i gengäld mycket tillförlitliga.


Kopplingen mellan IT och hållbarhet

Maria Håkansson är forskarassistent vid institutionen för tillämpad IT med ett stort intresse för skärningspunkten mellan IT och ekologisk, social och personlig hållbarhet.

Maria Håkansson– Man kan diskutera kopplingen mellan IT och hållbarhet från två håll. Dels handlar det om hållbarhet i designen av IT – hur mycket energi ett system drar och i vilken utsträckning komponenterna kan återvinnas till exempel – men också om hållbarhet genom IT-design.

– I min forskning tittar jag mer på hållbarhet genom design och hittills har jag främst fokuserat på människor som har gjort mycket speciella val i sin livsstil för att leva hållbart på ett aktivt sätt. Jag intresserar mig för IT:s roll i de här valen. Ser de IT som ett stöd eller som ett hinder på vägen mot en mer hållbar tillvaro?

– När man tittar på alla de här valen som de gör, det kan handla om allt möjligt: skola, vad man äter och om man använder bilen, så har jag försökt förstå IT som en del av deras olika val när de försöker leva hållbart på ett holistiskt sätt.

– En stor utmaning när man tittar på hållbarhet och IT är att nå en nivå som ligger bortom individen. Myndigheter och andra aktörer måste bidra och skapa förutsättningar för att individen ska kunna göra förändringar. Som att utveckla infrastrukturen till exempel och inte bara säga åt medborgarna att cykla mer. Just nu tittar jag på olika aktörers användning av IT i dialogen med medborgarna när det gäller hållbar utveckling.


DigitaL

DigitaL – lärande i en digitaliserad region, är ett samarbete mellan Högskolan Väst, Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen inom området lärande och digitalisering.

Exempel på deltagare: Wolmet Barendregt, Ulrika Lundh Snis, Torbjörn Ott, Tomas Lindroth, Thomas Winman, Sylvana Sofkova Hashemi, Sara Willermark, Mattias Von Feilitzen, Maria Spante, Linda Bradley, Lena Pareto, Lars Svensson, Johan Lundin, Hans Rystedt, Fredrik Bergstrand, Dick Stenmark, Christian Östlund, Åsa Mäkitalo, Anne Algers, Anna Sigríður Islind, Nataliya Berbyuk Lindström

Johan Lundin, projektledare:

Johan Lundin– Vi har under lång tid tillbaka bedrivit forskning om de konsekvenser som digitaliseringen för med sig för lärande, kunnande och utbildning. Nu upplever vi att samhället börjar att komma ikapp och att det finns ett starkt intresse för området.

– De tre domäner som de flesta av våra projekt kretsar kring är utbildning, migration och inkludering, samt hälsa och sjukvård.

– Både Göteborgs universitet och Högskolan Väst har starka forskningsmiljöer inom nämnda områden och vi har dess-
utom ett väl upparbetat samarbete sedan tidigare. Det blev en naturlig start för forskningsmiljön DigitaL.

– Ett spännande projekt som Linda Bradley, Sylvana Sofkova Hashemi och Nataliya Berbyuk Lindström precis har fått pengar för är Integration med mobilen – stöd för språk och interkulturell kommunikation för nyanlända, baserat på ett pilotprojekt där ett antal nyanlända användare får ta del av en app för att träna svenskt uttal.

 

Text: Catharina Jerkbrant

Sidansvarig: Catharina Jerkbrant|Sidan uppdaterades: 2016-07-05
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?